Ur hjärtat

När man inte törs stå för vad man tycker och tänker. 
När man inte törs vara sig själv.
När man väl vågar skriva något ur hjärtat
Och allt missuppfattas så. 

När man vill vara en rikigt bra människa
Men aldrig känner att man duger.
När man kämpar för andra 
Men känner sig skrattad åt.

När man vill känna glädje
Men känslan är tom.
När man bara vill vara omtyckt
Men man känner ingenting. 
2012-10-29 @ 23:05:26 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kära höst & älskade barn

Mina vackra tjejer på bild innan snön kom :) 











 
2012-10-27 @ 18:54:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Sjuka barn måste vara friska...

Då inlägget var som skrivet för att misstolkas så omformulerar jag det lite, och hoppas på att det ska gå fram på ett bättre sätt.
 
Jag råkade höra ett samtal härom dagen om VARFÖR vi inte har tid att låta barn vara sjuka längre.
Och jag håller verkligen med. 

Jag tycker verkligen inte att det är okej att skylla på skola eller jobb om man har ett sjukt barn som behöver vara hemma..
Vad du än har för skoluppgifter så måste sjukt barn gå före. 
Har ditt barn magsjuka, men slutar kräkas dag 1.. MYS DÅ dom kommande två dagarna man ska vara hemma med sina barn. Herregud, är det så mycket begärt?? Nej det är faktiskt inte det. 

Sen förstår jag inte hur man kan vara så självisk att man tar med barnen på badhuset/djungelhuset/stan, när dom just haft magsjuka. Förutom att det säkerligen är jobbigt för barnen, så är det just därför magsjuka cirkulerar. 

Kan vi ta hand om våra barn så som dom är värda?
Kan vi ge våra barn allt vi har, medans de fortfarande är små? 
2012-10-27 @ 12:10:00 Permalink Allmänt Kommentarer (5) Trackbacks ()


Förbannade H&M!

Förbannade H&M! 

Antar att de flesta hört om "Uppdrags Gransknings" granskning emot H&M och deras slavarbetare..
Det gör mig så jäkla upprörd. 
Snacka om att dom måste hata mänskligheten. Själviska j*vla idioter! 
Skulle vilja se dom cheferna leva på 3kr/timmen och svimma av utmattning! 
SUCK...
2012-10-25 @ 22:04:17 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()


Ångest...

Ångesten som smyger sig på när Agnes-veckan närmas sig sitt slut... Alltid samma sak. Alltid samma känsla.
Ibland önskar jag att jag kunde få jobba 6.30-18 dom veckorna när Agnes är hos sin pappa.. 
Ibland är det så mycket lättare att stanna en stund extra på jobbet där det finns andra små mirkel-ungar att gosa med, istället för att komma hem till en tom j*vla säng och ett ekande tomt rum. 
Det är som att kliva in i en stor tomhet när man kommer hem utan barn. 
Imorgon är dagen innan hon ska till sin pappa, och ångesten börjar redan. 

Ni är väl söndertjatade om det här redan, men så får det vara. 
Suck.. Vad gör man? 
2012-10-23 @ 22:32:51 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()